Jag har flyttat min blogg

Tryck här så kommer du till min nya blogg
Den är ännu lite under utveckling, men aktiviteten kommer huvudsakligen att ske där istället :)

Ratata?

Jag funderar på att byta till Ratata.fi istället för Blogspot. Med risk för att förlora en del läsare här.. Skulle kännas fint att dela gemenskapen med finlandssvenskar. Ratata känns tryggare på något sätt. Mera hemma. På blogspot drunknar man lätt bland alla andra bloggar. Hm. Skall se. Undrar om man kan överföra den här bloggen till Ratata. Jag tycker det borde gå, men har inte hittat det ännu.

Den senaste veckan i bilder

Det har varit provvecka. Visserligen helt skönt eftersom jag inte haft mycket prov, men visst är det något hemskt med ordet provvecka ändå.

Jag bakade ostgifflar. De tog slut på ett ögonblick och de var så goda att jag väntar på nästa gång jag bakar dem.

Jag går omkring och drömmer om att segla världen runt. Får se om jag skall segla på sommaren, förhoppningsvis!

Mamma har tagit fram pelargonerna. Jag känner mig lite som en tant när jag erkänner att jag tycker om pelargoner. De sprider lite vårkänsla.

På måndag tog Karin och jag bussen till storstaden Helsingfors. Fotot på mig är taget av Stofa, som tydligen hade lite problem med fokuseringen ;) Det var riktigt roligt att vara någon annan stans än i hemstaden, men Helsingfors på vintern är inte riktigt min grej. Grått, slaskigt och stressigt. Annars var det roligt!

Snön bara kommer och kommer! Jag tycker det snart skulle vara dags för vår. Dock är butikerna fyllda med ljuvliga sommarkläder. Ljuvligt!

Jag har gått en hel del på loppis och fyndat en massa fina kläder. Det gäller att titta på rätt sätt så hittar man mycket fint! Jag har  även städat i klädskåpet, därav högen på bilden.

Mysigt

Idag var jag på loppis igen. Förut har jag tänkt loppis som en plats dit ingen går. En plats var det finns bord fulla med onödiga prylar och stänger med fula kläder. Sådant som ingen vill ha. Sådant som lämnas kvar.
För ungefär en månad sen började jag dock ändra uppfattning, vilket jag är jätteglad för! Man kan ju fynda hur mycket som helst där. Under de senaste två veckorna har jag köpt två vinterrockar, vilket jag annars aldrig skulle ha råd med. En lång, röd kappa och en beige mysig vinterrock med plufsig huva. Jag har letat efter vinterrock hela vintern, men i vanliga butiker är allting så sjukt dyrt. Har man tur hittar man en fin rock för 50€.
Förutom rockar har jag hittat en massa andra fina saker, till exempel ett par blå klackskor i min storlek för endast 1€.
Imorgon är jag ledig. Skulle vilja ägna hela dagen åt att bläddra i tidningar, klippa och klistra, inspireras, sy och så vidare. Kanske titta på en film. Äta glass med strössel. Ha håret i en slarvig knut på huvudet och stora mjuka kläder. Istället kommer jag att städa, laga skolarbeten och läsa lagkunskap. Lovely!

Till sist tänkte jag dela med mig av några inspirerande bilder. De är inte mina egna, utan kommer fran tumblr.com och weheartit.com, två sidor jag älskar! :)

Jag älskar hennes glasögon och rosetter. Och röda läppar. Och pannluggen. Egentligen gillar jag hela helheten! :)

Alla som känner mig vet min dröm om en gul bubblabil. Som jag tänker målablommig. Sedan tänker jag resa världen runt med den. Eller med min hippiebuss. Det får jag se :)

Det skulle vara underbart att få doppa fötterna i vattnet. Och plaske lite, så som man gör på sommaren. Istället för att täcka fötterna med lager av sockor och vinterskor för att sedan gå omkring på is.

Jag. Vill. Byta. Plats. Med. Henne. Nu! :)

God's love letter

Klick!

En annorlunda fredagskväll

Man vet aldrig vad som händer. Gårdagens kväll blev minst sagt annorlunda än planerat. Mimi och jag skulle på Alive samling, men det visade sig att samlingen inte ordnades på det vanliga stället och efter en stund i snöyran konstaterade vi att vi inte hade en aning om vart vi skulle. Eftersom vi redan var ute i snöyran gjorde vi det bästa vi kunde, vi gick på bandy match mellan IFK och Akilles. Hur kul är inte det? Vi kände oss en aning borttappade mellan alla fans som hördes över hela stan så vi stannade dock inte där särskilt länge. Konstigt. Vi är ju såna inbitna fans båda två. Vid det laget hade åtminstone jag alldeles genomvåta skor så vi gick till Rosso och äta glass. Vi firade vår traditionella singelkväll igen alldeles spontant. Vi fick glitterstickor i glassen och dem satte vi i våra våta hår för att göra allting lite festligare. Efter en stund i värmen gick vi ut på jakt efter nya äventyr. Vad vi gjorde hålls hemligt, men det slutade med att vi gick till Ararat och åt pizza. Vi satt där ända tills pizzerian stängde då vi tvingades ut i snöyran igen. Vid det här laget började vi planera hemfärden. Mimis pappa lovade komma efter oss, men det skulle ta en stund. Kalla och frusna som vi var ställde vi oss vid Borgå torg och sjöng Klappa händerna när du är riktigt glad. Alla verser, med händerna, fötterna och fingrarna med. Dessutom tog vi med vippa rumpan! Efter det fortsatte vi med Fader Abraham tills vi stod och viftade på både höger och vänster hand, båda fötterna, huvudet och rumpan. Och tungan ut, det höll jag nästan på att glömma!
Ja, som sagt, man vet aldrig vad som händer. En minst sagt random fredagskväll :)

Våra lyxiga glassbollar; melonsorbet och limeyoghurtglass. Mums!

Våra glitterstickor. Har ingen aning om vad de heter på riktigt, haha :)

Mimi och jag i pizzerian!

För första gången

Idag har jag gjort någonting för första gången. Jag har bevittnat en rättegång. På finska. Jag förstod ingenting. Utom ordet "auto" och en del andra lösryckta ord. Men det var säkert intressant. Första timmen satt jag ännu ordentligt på stolen och försökte förstå vad som hände. Efter en timme domnade min rumpa och jag måste byta ställning hela tiden. Jag övergick från att försöka lyssna till att iaktta människorna i salen. Nästan alla män hade flint. En man hade inte strykt sin skjorta. En man satte och kliade sig i nacken hela tiden tills det blev alldeles rött. Domarens pannlugg blev allt mer oorganiserad allt eftersom hon kliade sig i pannan med jämna mellanrum.
När det gått två timmar övergick jag till min egna lilla drömvärld. Där befann jag mig i cirka en halv timme och jag hann tänka en hel del. Sedan fick vi gå ut. Det första jag gjorde var att jag gick och köpte en chokostång för att vakna upp lite. Under tiden vi hade suttit där inne hade solen kommit fram. Himlen var blå och snön droppade från taken. Det kändes snarare som början av mars än början av februari. Jag fick riktig vårfiilis. Tänk hur underbart det skulle vara att känna asfalten under fötterna. Helst med färgade tygskor på. Jag blev på så gott humör av att gå hem i solskenet :) Nu skall jag göra någonting som gör mig på mindre gott humör. Nämligen städa mitt rum, det ser ut som ett bombnedslag. Fast det konstiga är att jag tycker att det nästan skall bli roligt att städa. Nästan. Konstigt vad sol kan göra en på gott humör :)

Jag är så snål på godsaker att jag lägger upp några bilder från igår när det bakades muffins! :)

UK in my heart!

För en vecka sedan satte jag i bussen på väg till Karis. Vad konstigt att det redan är en vecka sedan. Samtidigt dom det känns evigheter sedan känns det som igår. Hur som helst, det var ett helt jättelyckat veckoslut. Träffade massor nya underbara människor och hade roligt så gott som varje sekund :) Även fast man på söndag gick omkring som en zombie efter endast lite på två timmars sömn.. Men UK är nog värt en veckas trötthet! Jag skulle kunna skriva massor om UK (som för övrigt är förkortningen av Ungdomens Kyrkodagar för er som inte vet) men enda jag tänker göra är att tacka alla sköna människor som gör UK till det vad det är! :) Ni är värdefulla!
Här kommer några bilder från UK :) Jag undviker att sätta upp bilder med människor eftersom jag inte har tillfrågat alla, därför kanske bilderna verkar en aning tråkiga. Försök att njuta ändå :)

Mums, mat!

Karin och jag! <3

Vi gjöt kors i tenn! :) det var svårare än vad det låter...

Dans förstärker gemenskapen :D

Vi hade lyxigt och fick bo i en egen lägenhet! ...

... men en stor spegel perfekt för egopix ;)

You were created for more. You are a child of God. You are meant for an extraordinary life. A life like Jesus. You were created for an earth-shaking life. You are meant to change the world. Are you willing to trust God? Are you willing to dream again? Are you willing to change the world?

Pampeserna var duktiga på att bygga klosstorn. Karin står glatt och posar! :)

Ljus är glädje

Ljuset idag på eftermiddagen var fint. Hela världen var blå. Jag kom ut i sista sekunden, det blåa höll just på att försvinna. Sagt och gjort, genaste efter att jag hade knäppt några bilder såg världen normal ut.

Klockan var över fem och det var så här ljust! Jag slutade kl. 16 och solen lyste ännu svagt. Ljuvligt med lite solljus. Jag längtar till våren och sommaren. Och sen hösten. :)

Höna, sallad, potatis och broccoli. Mums!

Jag måst bara lägga upp den här bilden eftersom jag är så sugen på choklad. Fazer Blå är en livräddare i nöden ibland.

Imorgon drar jag tillsammans med många andra iväg på läger till Karis, nordens Paris. Vilket betyder att jag inte kommer att uppdatera bloggen på ett par dagar. Tyvärr.
Men det skall bli roligt att fara på läger! :) Jag har inte packat ännu, jag är ute lite i sista minuten, men bättre sent än aldrig. Det är ganska ofta så. Jag skjuter upp allting i sista minuten, men får ändå det gjort. På något konstigt sätt, det slutar aldrig att förvåna mig! Nästa vecka skall jag gå på loppis. Jag har längtat hela veckan, men tiden rinner iväg och jag har haft massor annat att göra. Jag hoppas att jag fyndar mycket! Har ganska mycket ledigt om några dagar, jag skall passa på att pyssla, klistra, limma och kanske sy lite kläder då! Skulle kunna hålla på med sånt hela dagarna. :) Istället går dagarna åt till att göra föredrag om stenkol, skriva finskauppsats och jobba på inlämningsuppgifter. Typ. Men om ett år ungefär går jag ut skolan. Skall bli skönt! Det är så många som stressar över att de om ett år måste välja nästa skola, men jag skulle kunna sluta skolan redan nu! Jag har gott om planer om vad jag vill göra, så för mig är det inget problem att fylla dagarna med skoj! :)
Nu skall jag gå packa! Sköt om er :)

Hemma igen :)

 Ni har säkert märkt att det varit brist på uppdateringar här på bloggen. Orsaken? Jag har varit på skidresa med skolan till Tahkovuori. Har varit ett jätteroligt veckoslut! :D Detaljerna tänker jag tyvärr inte dela med mig.
Det var första gången jag var inne i Finland. Jag upplevde ju bara backarna och stoppen på vägen dit och hem, men nu har jag i alla fall en merit till på listan. Det var jättevackert där. Trädena var alldeles vita. På toppen av backarna såg det ut som om nån skulle ha sprejat vit färg. Det var bara vitt. Inte ens stammarna var bruna.
Jag tog tyvärr inte med min kamera på resan, men här är några bilder från internet.

http://tahkohuvila.com/

 http://picasaweb.google.com/lh/photo/ufJ59BfYkm_VPy6fdXXP-Q

Den afrikanska kvinnan

Idag efter skolan gick jag och tittade på strumpbyxor. Jag köpte många fina, eftersom de nästan inte kostade någonting. Men det var inte strumpbyxorna som var det viktiga. När jag kom in till butiken var jag lite stressad, så där som man allt för ofta är i denna värld. Jag gick in i butiken och såg att där fanns en stor låda med strumpor och strumpbyxor på rea. Vid lådan stod en afrikansk kvinna. Hon stod och grävde och grävde. Som om det inte fanns någonting annat i världen just då. Vilket det kanske inte gjorde för henne. Till skillnad från de flesta andra man ser på henne verkade hon inte alls stressad eller upptagen. Hon levde i nuet. Det fanns sorg i hennes ögon, men hon såg lycklig ut ändå. Man såg det på henne. Hur vet jag inte. Jag gick fram och plockade förstrött bland strumporna. Jag tittade inte riktigt på allvar, men ändå stod jag kvar där. Där fanns några fina strumpbyxor. Jag tog upp ett par röda strumpbyxor när den afrikanska kvinnan tittade upp på mig. Hon log. Det vackraste leende jag sett på länge. Ett leende fullt av värme. Ett leende som syntes i ögonen. Det var inte bara ett artigt leende man ler åt någon som står och plockar i samma strumplåda. Det var ett leende man ger av kärlek. Hon väjde inte med blicken när jag log tillbaka. Ler man åt en finländare på gatan tittar de allra flesta bort. De blir generade. Men hon tittade rakt in i mina ögon utan att bry sig om något annat. Och jag tittade tillbaka. Hennes leende gjorde att jag ville stanna kvar. Jag hade egentligen redan tittat färdigt bland strumporna och skulle gå hem, men jag stannade. Tittade på samma strumpor om och om igen. Hon tittade upp på mig och log igen. Jag blev alldeles varm inombords. Varför vet jag inte. Kanske för att hon utstrålade ett konstigt lugn. Vi stod båda där, från två skilda världar, men ändå kände jag en samhörighet med henne. Plötsligt tappade hon en strumpa på golvet. Skrattande böjde hon sig efter den samtidigt som hon sade någonting obegripligt på bruten finska eller kanske något annat språk. Jag förstod ingenting, men skrattade tillbaka. Ett riktigt skratt. Inte ett artigt skratt. Hon såg ännu gladare ut. Jag tror hon förstod att jag inte förstod vad hon hade sagt. Men det gjorde ingenting. Hon förstår säkert hur det är att bo i ett land där man inte förstår språket. Hon log vidare och vi fortsatte att plocka bland strumporna. Gröna, vita, röda, gula och svarta. När jag stod där var det plötsligt någonting som hände inom mig. Jag har ingen aning vad, och heller ingen aning hur, men plötsligt hade jag ett svar på alla frågor jag funderat på länge. Plötsligt var allting självklart. Det var en konstig känsla. Jag insåg bara plötsligt en massa saker. Just efter det tittade hon på mig, nickade, och gick bort. Jag såg inte henne efter det, fast jag lite tittade efter henne. Kanske det var ett av de ögonblick Gud ger för att visa någonting. Kanske han skickade den där kvinnan just för mig. Jag vet inte. Hur skulle annars en främmande kvinna plötsligt ge svar på en massa frågor? Utan att säga någonting.
Jag kommer troligtvis aldrig att se denna kvinna igen, men jag tror jag kommer att minnas henne. De röda strumpbyxorna jag köpte får symbolisera henne. Den afrikanska kvinnan.

Baka, baka kaka :)

Jag lovade att sätta in bilder på kakan min syster och hennes medhjälpare bakade. Här kommer de (i en lite slumpmässig ordning)! :) Som ni ser gjordes det även godis :)

Det bästa med att baka är ju att smaka lite ;) tex genom att slicka visparna...

Mitt kortaste inlägg hittills

Jag försöker läsa Lagkunskap till provet imorgon. Försöker. Just nu inspirerar skolarbete inte det minsta. 17 sidor kvar att läsa, det är bara att kämpa på! :)

Vintermörkret utbyttes mot ljus för en stund!

Igår var en riktigt bra dag! :) ingen skola, soligt och underbart väder och tid med familjen...
Jag måste erkänna att jag fullkomligt flög upp ur sängen igår morse. Först vaknade jag så där trögt, ni vet när man inte vill vakna ännu utan man vill ligga kvar i sängen. När jag öppnade ögonen märkte jag dock att ljuset i mitt rum var annorlunda än det varit på länge. Det var klarare, gulare och starkare. Jag slår nästan vad om att mitt hjärta började slå lite fortare. Det var solen som hade kommit på besök! Så glad har jag inte varit på länge. Det var underbart. För några timmar försvann mörkret som dominerat så totalt under senaste tiden och istället fylldes luften av solens strålar. Vanligtvis föredrar jag att vara inne under den kalla vintern, men jag drog på utebyxor, slalomrock, mössa, halsduk, vantar och stövlar och tog med mig kameran ut. Det var -15 grader ute och andedräkten var tjock och vit. Det är de här dagarna som jag älskar vintern! :) Jag fotade lite och lekte lite med mina småbröder. Det blev snabbt kallt, men den timmen jag var ute i solskenet kommer att värma länge.
Senare på dagen for vi med familjen till simhallen. En tid gick jag dit regelbundet, men det har blivit allt mer sällan. Det var riktigt skönt, kanske jag skall gå dit snart på nytt.

Idag blev det en innedag. Min syster har bakat kaka (foton kommer antagligen senare) och på eftermiddagen for min syster och jag på programkväll för Ungdomar. Temat var egenskaper. Vi spelade ett spel där det delades ut egenskaper. Tydligen uppfattar andra människor mig som inspirerande, äventyrslusten, hjälpsam, gladlynt, kreativ, ärlig, ordningsfull och entusiastisk. Det värmde i hjärtat att få så många fina ord :)

Denna söta gubbe kom cyklande i vinterkylan. Hans cykel är underbart skranglig och gammal :)

Klädnyporna från sommaren bröt av den annars så gråa färgskalan.

Pojkarna spelade ute på gatan. De blev härligt röda om kinderna. Äppelkinder :)

Snön glittrade i solskenet! Underbart :)